Creativity for life

Bildkälla: www.numark.com

Vad är kreativitet per definition och hur hittar man den egentligen? Vad innebär känslan av att vara kreativ och har man verkligen något att vinna?

Att vara kreativ är det absolut viktigaste i mitt liv, och jag ska berätta varför.

För mig personligen faller det sig fullkomligt naturligt att vilja göra saker som får en att känna lust och att man inte kan stoppas! Unstoppable!
För det som händer med mig i Min kreativa stund är häpnadsväckande!
Eufori och vacker, rått rolig galenskap kryddad med massor av fantastisk fantasi.

Allteftersom min reklamaranda utvecklades genom min utbildning lärde jag mig hitta just till mig själv och till mitt stora kall. Jag är inte bara Copywriter eller Reklamare, Jag är KREATÖR.
Färdigheten är en otrolig investering i mig själv och jag är oerhört stolt och lycklig över min förmåga att våga framställa och producera häftig och banbrytande reklam med marknadsföringen i basen, DJ:a och utvecklas genom mixtekniker och musiken i sig, och i skrivandet som Copywriter, Bloggare och Web Editor för www.handladesign.se. Att slungas med och våga utvecklas helt enkelt.

Det är däremot väldigt svårt att vara kreativ om man inte har hittat sin egna sida av varan eller egenskapen. Egentligen är det nog en blandning av en vara och egenskap som i sitt sovande skede kan beskrivas som vara och i sitt vakna skede gott kan beskrivas som egenskap.

Det är inte utan att man undrar hur vi människor klarar sig utan att vara kreativa i någon mån! Jag önskar verkligen att alla skulle få uppleva den lust och fägring, den oas av fullkomlig njutning som kreativiteten ger oss. Så - Ut med kreativiteten och VÅGA utforska din kreativa sida inom dig själv. För de som är kreativa är lyckligare än andra människor. Våga hitta din typ och våga uttrycka dig kreativt genom exempelvis musiken, modet, konstnärsmåleriet, syjuntan, dansskolan eller genom skriften.

Du har allt att vinna: lyckan inom dig själv.
För din kraft är otrolig i processen.

Creativity for life.

Ensamrätt

Bildkälla: http://www.handladesign.se/

Ensamrätten- en slags Allemansrätt?

Vad innebär ensamrätt egentligen, och varför vill folk så gärna ha den? Beror det på girighet eller bara på uppmärksamhet?

Ingen person har ensamrätt på att vara känslig, bli ledsen, skratta eller må gott - faktiskt. Dock finns det praktexempel på att vissa människor ibland tycks tro det.
För den med ensamrättstänket kan det kännas som att världen kretsar kring den personen.

Jag har ett riktigt bra exempel:
Jag har en underbar, faktiskt en fantastisk väninna.
Hon är toppen på alla sätt och bidrar ofta till skratt och roliga saker.

Dock - iIbland om man har typ brutit benet, fått en sjukdom eller blivit allergisk mot damm och kvalster eller nåt (som för övrigt e ganska svårt att värja sig från – vilket vi i denna utomordentligt utvecklade allergiklubb vet) så har hon alltid det jobbigare!!!
För hon har ju alltså fått en liktorn på tån, hon har faktiskt fått en vagel i ögat eller så har hennes bil har minsann börjat krångla!
Och det e faktiskt inte så lätt just nu för henne heller!!!

Alltså- ibland blir man bara så trött. Ensamrätt på känslor kan man aldrig ha, det är något vi delar allihop. Slutsats: Uppmärksamhetssyndromet har väckts till liv.

Ibland har vissa saker inte med varandra att göra helt enkelt.
Ensamrätten för produktutveckling och idéer får gärna leva kvar – det kreativa är ju viktigt för den mänskliga och omänskliga utvecklingen, bara man är medveten om att alla kan få känna som man vill- det kan man inte ha ensamrätt på.
Ensamrätten i känslan, en slags Allemansrätt helt enkelt.

Dansa i neon

Bildkälla: www.tvr.co/uk

Vi svenskar är så tysta när vi pratar, när vi skrattar och så lagom när vi ska uttrycka oss. Det måste ju vara alla svenskars favorituttryck: ordet Lagom.
Hur vill du ha ditt kött, rått eller genomstekt?
- Lagom tack.
Så typiskt oss…

Vad är det med oss mediokra blekfisar i uttryckslösa landet det avlånga?
Är det meningen att vi inte ska särskilja oss från mängden eller beror det hela på ointresse för det spännande- det som sticker ut lite mer än det som ingår i uttrycket lagom?
Ärligt talat behöver vi inte gå särskilt långt för att se att temperament kanske hör ihop med livsglädje och livslängd… kolla på Fransoserna och Italienarna. Många hävdar att det handlar om medelhavsmaten och vinet de dricker varje dag. Men vad vet vi om det egentligen?

Klart att det kan bli för mycket av det goda med, att ”Allt eller Inget” konceptet inte alltid är det absolut bästa. Allt behöver ju inte vara svart eller vitt hela tiden, men fy vad tråkigt att bara leva i en gråskala hela livet igenom. Nej, ta tag i ditt lagoma liv, inför lite extranummer och se till att skratta mycket, lite eller länge. Sätt en ny ton i din egen gråskala, bara den inte är helgrå resten av livet. För vi lever här och nu.
Forskning visar ju trots allt att man lever längre om man skrattar varje dag. Endorfinerna i hjärnan som frigörs och går ut i kroppen. Tänk att en så simpel sak kan förändra ditt liv. Din livslängd.

Ibland när man är ute på klubbar ser man folk som inte dansar. Varför?
Är vi rädda att göra bort oss, att släppa loss och ha kul? Vad spelar det för roll om vi ser dumma ut egentligen? Vad spelar det för roll om vi lyckas att skratta åt oss själva? Varför denna allvarlighet och oförmåga att bjuda på sig själv- för sig själv?

Vi satt ett sällskap på en restaurang en kväll och åt en underbar middag. När vi skulle lämna restaurangen och jag kommit halvvägs till garderoben för att hämta ut min jacka, känner jag hur jag gliiiiiiiider fram i en urcool spagat!

Till saken hör att jag aldrig lyckats med en spagat i hela mitt liv förr. Visst, jag skrapade i knäet litegranna men ”what the heck”, det såg ju skitroligt ut. När jag lyckats ta mig upp på mina höga klackar inser jag att jag trampat med klacken i en köttbulle!

Hahaha!

Alla i restaurangen satt o skrattade och jag kunde inte sluta garva åt mig själv förrän jag kom hem den kvällen.

Jag personligen tror att man blir lyckligare av att skratta och ha kul. Att släppa loss och våga gå utanför sin trygghetszon.
Så varför inte – vi lever ju nu och kanske bara en gång, för att bortse från Nirvana och återfödelse i all ära.

Kom igen nu:
Dansa som om ingen ser, skratta som om ingen hör och lev som det vore din sista dag.
Livet blir så mycket roligare så.

Lagoma människor - Dansa i neon!